sjuttonde dagen

Ungefär så här (se bilder som min grupp har på sina omgjorda världskartor) känner kanske våra producenter av varor som kläder, möbler, prylar, mat, tjänster, att deras liv kan vara. Misär, hunger och fattigdom. Ointressanta frågor för den som har allt den behöver.

På torsdag kommer gruppen jag följt att göra en konstnärlig gestaltning av den ojämlika världen tillsammans med de andra grupperna. Väldigt spännande. (Redovisningen på Artisten borde filmas tycker jag).

Dokumentationsgruppen, där jag är med, känner att vi jobbar i ett streck nu. Vi har att göra även om det är vår klippa Linus som får klippa. Sara har minsann lärt sig en del av klippandet medan jag inte har mer än provat. En film ska ha med så mycket för att kunna bli accepterad. Materialet finns men det är strukturen, ordningen och tanketråden som måste hänga ihop. Lägg därtill att alla grupper måste få lika mycket ungefär av kakan liksom lärarna. I sådant har jag haft en massa åsikter och synpunkter. Sedan gör musik att bilderna får liv och det är inte så dumt i den här typen av filmer vilket jag på slutet kände miväldigt nöjd med.

Att ha gått en sådan här kurs känns unikt för mig och jag har lärt mig massor. Det har varit otroligt spännande att få följa hur andra grupper arbetar. Den gruppen jag följde kände nog att jag klampade in för mycket den sista dagen och det hoppas jag att de förlåter mig. Anledningen var att jag ville få bilder från deras dans fast att de inte var riktigt färdiga och fast att en av huvudrollerna var sjuk. Jag gick på som som en Paparazzi som gör vad som helst för att få lite bilder.

Jag hoppas att vår film blir uppskattad och inte bara slängs bort. Det finns otroligt mycket material bakom även om själva filmen bara är 20 minuter lång.

Alla människor borde få chansen att berätta en berättelse för att beskriva något de brinner för. Det finns så mycket som aldrig får komma till ytan. Så mycket som grävs ner i sanden.

Jag vet att alla inte tycker så och att det kan vara tradigt att lyssna på saker som inte angår en, men det finns lyssnare och lyssnerskor i människor som har levt länge. Hos dem som har sett baksidan och framsidan av vår sargade värld. För oss blir det aldrig tråkigt att lyssna. Vi har tålamod och vill inte lägga locket på. Naturligtvis finns det olika typer av konstnärlig gestaltning.  Jag vill bara extra puffa för den här gruppen eftersom jag har sett hur de har tänkt från start.

Imorgon ska alla klipp finputsas och justeras och allt ska till Artisten för att färdigställas genrepas och riggas.