Nionde dagen

Idag har en del bilder och film hamnat i våra kameror och vi hoppas kunna sätta ihop materialet nästa vecka. Diskussionen kan bli intensiv ibland. Så här diskuterade vi ungefär: Marknaden styr och ställer och regler finns för alla som finns innanför dess domäner. Alla omfattas inte av samma rättvisa utan det är lite av ett lotteri. Föds du i ett västerländskt land ska du helst följa det heteronormativa systemet som innebär att du skaffar dig en viss utbildning, konsumerar ett visst mode, beter dig på ett visst sätt, bildar en viss familj och anpassar dig till arbetsmarknadens krav som ger dig vissa rättigheter liksom skyldigheter. Är du däremot född i ett land utanför den västerländska hegemonin gäller andra regler. Många av dessa länders makthavare har gått med på att låta sig utnyttjas av Marknaden och bibehålla låga miljökrav för industrier och låna ut sin arbetskraft till väldigt låga löner. Denna arbetskraft har i stort sett inga rättigheter och anställs på korttidskontrakt utan sjukersättning eller pension eller andra förmåner. Dessa människor arbetar för Marknaden och för att utföra tjänster som upprätthåller den västerländska handeln av varor som vi inte tycker att vi kan leva utan och som vi inte tycker att vi kan producera själva i våra egna länder. Att sedan de som arbetar för marknadsekonomins industrier ofta knappt kan leva på ett åttatimmarsarbete har inte vi i väst något med att göra eftersom vi har accepterat att ingå i ett marknadsekonomiskt system. Om det nu skulle kunna tänkas vara så att någon tycker att det här inte är ”fair” och till och med ohållbart för både människor och miljö så är det inte reglerna det är fel på utan själva systemet som alltså är Marknaden. Man måste byta ut Marknaden och välja ett annat system om man vill ändra på ”orättvisor”.

Kritik mot det här tänket är t.ex. att Marknaden ju vill omfatta alla oavsett nationsgränser och att det då borde vara samma regler överallt. Men vi har ju EU som stänger ute resten av världen trots att de utåt sett vill framstå som solidariska och genomsyrade av mänskliga rättigheter.

En annan kritik är att vi ser Marknaden som en egen osynlig kraft som agerar självständigt fast att den egentligen är uppbyggd av aktörer och att vi som konsumenter göder dessa aktörer varje gång vi handlar deras produkter. Men då har vi ju det heteronormativa idealet som upprätthåller Marknadens snygga fasad: vem vill se bonnig ut med hemsydda kläder och grånat hår när det finns H&M och toning?
En sådan här diskussion är det nog ingen som vill lyssna till men jag ville ändå skriva ner den för det var det här jag diskuterade idag och gick och grunnade på en lång stund.
Vem styr våra liv? Och varför kan vi inte organisera oss så att alla får dela lika på livsnödvändiga saker. Har vi plats för mer än ett normativt ideal? Är det de sju dödssynderna som styr oss och vem har is å fall bestämt att det ska vara så? Är det inbyggt i den mänskliga artens instinkter och alltså en del av evolutionen? Vad behöver egentligen en människa? Varför räcker det inte med lite kärlek, mat och frisk luft?