Idag hade grupperna samling med Anna Carlson. Vi fick sträcka på oss och känna hur kroppen blir mjukare när den är uppvärmd. Var sitter de engelska glosorna? I armbågen? Rör hela kroppen med stora och med pyttesmå rörelser. Sedan fick alla gå runt i en ring och massera ryggen på den som står framför. Alla grupper fick sedan rita det de kom ihåg av världskartan på stora papper. Ett svårt uppdrag, men en bra övning. Hur var det nu Japan förhåller sig till fastlandet och hur ser egentligen Sydamerika ut? Vad har vi gemensamt? Det finns ju massor men man tänker inte jämnt på allt. På post-it lappar fick alla skriva ner vad de kom på. Alla måste andas. Alla har eller har haft föräldrar....
Nästa övning var att skriva ner allt man kan göra med en tegelsten. Sedan allt man kan använda en tegelsten till. Bygga hus, kasta den i sjön, krossa den och göra mjöl av den och baka bröd på det, ha den som huvudkudde, ha den som bokstöd.
Mikael och jag är en del av filmargruppen och tog idag med oss en representant från var och en av de tre grupper vi har på HDK, upp på sjätte våningen och rum 618. Det visade sig vara ett litet klaustrofobiskt vitt rum med takfönster som påminner mycket om ett förhörsrum, men som är tyst och lugnt. Vi frågade de tre representanterna om namn; tidigare erfarenheter av konstarbete; val av gestaltning; vad som känns lätt; och vad som känns svårt; och avslutningsvis: tre sammanfattande ord om hur allt känns just nu.
Vår lärare Anna berättade en liten babbelstund om hur osäkerheten att välja något att arbeta med och gestalta kan gå över i ett hopp som blir ett krumsprång och som sedan utvecklar sig till en förhoppning. Förhoppningen kan leda till nya utsikter som blir löften som bubblar över av energi och blir till uttryck. Uttrycken förankrar sig och formar en berättelse som vill berättas på något sätt. Så blir detta oformliga till sist något fast som med hjälp av vår fantasi vill bli något mer. Som en tegelsten som ska komma in i ett sammanhang och bli en byggsten i ett konstverk. Det vi vill säga vill vi uttrycka med något uttrycksmedel och den processen behöver tid, eftertanke och engagemang för att landa. Vi avslutade dagen med att gå till konsthallen och titta på en fortsättning på utställningen från Röda Sten. Den som skulle göra en levande performance i konsthallen var tyvärr sjuk.
Sammanfattning av vecka 39:
Vår filmargrupp har ju faktiskt kommit igång även om det känns lite osäkert just nu hur man ska lägga upp det hela. Vi har haft vårt första möte, träffat våra handledare Marie Bondesson och Per Buhre. Vi har även gjort vår första intervju och filmat på lektionerna som Anna har haft. Anna-Karin, Sara och Linus har varit på Fotohögskolan och intervjuat fotogrupperna och på Artisten och intervjuat scengrupperna.
På måndag skall vi träffas 09.00 på Artisten och börja sammanställa materialet vi fått in med hjälp av Linus och hans klipp och redigeringsutrustning.
Jag fick ett mail från Marie att vi kan låna en extern hårddisk av Bengt Franzén. Hoppas att det ordnar sig på måndag så att vi kan sätta igång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar